Stiftelsen Wanås Utställningar har idag många års erfarenhet av en situation som påbörjades som ett enmansprojekt och utvecklades till en mindre institution i en ideell stiftelses regi. Förändringen kan jämföras med vad som sker inom näringslivet, då ett enmansföretag utvecklas till ett större och mer personaltätt företag. Problemen är delvis likartade, men för konstinstitutioner finns ett flertal mycket speciella frågeställningar. Ofta har en ung nydanande institution en speciell prägel med särintresse och inriktning. Den etablerade institutionens service liksom arkiv, bibliotek, samlingar, konserveringskunskap, magasin, pedagogisk/utbildningsverksamhet saknas och en prioritering måste ske. För att undvika att alla fokuserar på samma område, måste det skede då institutionen blir mer etablerad och professionell granskas noga. Samtidskonsten ändras snabbt, från installationer till datakonst, från foto till video/film, från det materiella till det virtuella uttrycket. Seminariet fokuserar sin inriktning på sådana institutioner som tillkommit ur ett projekt, en plats eller en mer slumpartad idé.
Ovanstående utgjorde en del av de frågeställningar som diskuterades på seminariet i form av föredrag, diskussioner och debatter. Seminariet ägde rum på Wanås i form av tre dagars internat under tiden 3-5 oktober 2003. Seminariedagarna dokumenterade och efteråt sammanställdes materialet i en skrift (ISBN 91-973972-2-9).