Eric Lennarth
Miljöaktiverare, 1987/2017

Jacob Dahlgren 
Primary Structure
2011
Kari Cavén 
Cow Chapel, 1993

Wanås

Anne Thulin 
Double Dribble, 2010

Robert Wilson
A House for Edwin Denby, 2000

Skulptur blir rörelse i skulpturparken på Wanås Konst 

Rörelse är temat när Wanås Konst öppnar SculptureMotion den 7 maj och utställningarna firar 30 år. SculptureMotion samlar verk som utforskar skulptur i rörelse och skulptur som inbjuder till handling. I utställningen medverkar sex svenska, nordiska och internationella konstnärer, varav en konstnärsgrupp, och den omfattar även rörlig bild och performance. Konstnärerna utgår från rörelse – adderar, är, återger rörelse, är minnen av rörelse, och lyfter fram ordets dubbla betydelse – fysisk rörelse, men också rörelse som en sammanslutning som vill påverka. En av världens främsta koreografer William Forsythe visar för första gången koreografiska objekt i Sverige och utställningen introducerar även Sonia Khurana som med video och pågående performance låter stillhet bli aktivitet. I utställningens program ingår Walk & Talk med William Forsythe, performancehelg med konstnärsgruppen Mammalian Diving Reflex och den i årets documenta aktuella koreografen Maria Hassabis utomhusperformance Staged


Carolina Falkholt, Train of Thought. Photo: Mattias Givell
Carolina Falkholt. Photo: Claudia Fried
William Forsythe, Nowhere and Everywhere at the Same Time No 3, 2015. Photo: Dominik Mentzos
William Forsythe. Photo: Dominik Mentzos
Henrik Plenge Jakobsen, If the People Have No Bread Let Them Eat Cake, 2002. Photo: Henrik Plenge Jakobsen
Henrik Plenge Jakobsen. Photo: Mattias Givell

Sonia Khurana, Film Stills; The logic for birds. Photo/Video: Eduardo Huerta and Katerina Bruch Courtesy Casa Asia Barcelona

Sonia Khurana. Photo: Manisha Gera
Éva Mag, work in progress, 2017. Photo: Mattias Givell
Éva Mag. Photo: Mattias Givell
Mammalian Diving Reflex, These Are the People in Your Neighbourhood, 2012. Photo: William Pemulis


SculptureMotion

Rörelse står i kontrast till det som skulptur förknippas med – det permanenta och statiska. En som utmanade den uppfattningen var Alexander Calder, som redan 1931 med sina mobiler lät objektet lämna podiet och röra sig fritt i luften framför oss. I utställningen SculptureMotion är William Forsythes konstnärskap utgångspunkt. Medan Calder talade om Objet ballet, talar Forsythe om koreografiska objekt, något han har arbetat med i 20 år. 

Konstverken rymmer slowmotion såväl som action; när en konstnär ber oss att lägga oss ner, uppmanar en annan uppfodrande – Ställ dig up! Med rörelse som tema är en svensk konsthistorisk referens ”Rörelse i konsten” på Moderna Museet 1961 med konstnärer som Alexander Calder och Jean Tinguely. Nu är det är dags att undersöka hur konstnärer tar sig an rörelsen idag, bortom mobil och maskin. Elisabeth Millqvist, konstnärlig ledare Wanås Konst.

William Forsythe är en banbrytande koreograf, men i utställningen är det hans koreografiska objekt som står i fokus och som för första gången visas i Sverige. Han vill skapa mening bortanför det vi ser och aktiverar både oss själva och omgivningen. På Wanås fyller han ett rum i konsthallen, sätter naturen i rörelse och skapar ett nytt konstverk, hans första för en skulpturpark. I Nowhere and Everywhere at the Same Time, No. 4 hänger över 400 tyngder i snören från taket, som besökare är det vår uppgift är att ta oss genom rummet utan att snudda vid pendlarna. Utomhus arbetar han med träd i Aviariation och längre ut i parken finns ett helt nytt verk Underall, 2017. I det senare har Forsythe valt att arbeta med ett övergivet hus, och låter en stilla rörelse stå i centrum. Han adderar rörelse till ett existerande hus, får oss ur balans, och som i många av hans objekt får vi en erfarenhet av oss själva genom att både ha uppmärksammats på rörelse och själva satts i rörelse. 

Inne i konsthallen har Éva Mag arbetat med lera, tyg och metall i skulpturer. För Mag är skulpturerna i rummet inte bara utplacerade utan är en möjlig hinderbana som vi får föreställa oss byggd utifrån minnen av rörelser och tankar om fysisk och mental styrka. Metallobjekten på i hennes rum är placerade för att det ska vara möjligt att förflytta sig längs väggen och uppåt, och göra verklighet av talesättet ”att klättra på väggen”, en metafor för avgrundsdjup ångest och oro. I videon STÄLL DIG UPP! försöker konstnären mödosamt lyfta en tung lerkropp i en kamp utan slut. På konsthallsvinden tar Sonia Khurana plats med en video, en instruktion och en pågående performance som alla utgår från den liggande kroppen. Videon Logic of Birds, 2006, är början på ett projekt där hon lägger sig ner på marken på platser runtom i världen, i ett annat verk bjuder hon in besökaren att lägga sig ner och bli en tillfällig skulptur och i en pågående performance skapar besökarna under utställningsperioden en stor teckning genom att rita konturerna av varandras kroppar på golvet. 

På en gräsmatta i skulpturparken låter Henrik Plenge Jacobsen betande får bli konst som faktiskt promenerar omkring. Konstverket för samman historia och samtid med referens till ett omtalat motiv från Marie-Antoinetts (1755–1793), idealby, Le hameau de la reine, som möter dagens jordbruk och människans relation till naturen och landskapet. Utanför parkens gränser gestaltar Carolina Falkholt resa och rörelse med sitt storskaliga konstverk Train of Thoughts, en 22 meter lång tågvagn som surrealistiskt tycks ha landat i skogen. Den experimentella konstnärsgruppen Mammalian Diving Reflex lämnar platsen helt och genomför sitt första performanceprojekt i Sverige. I These are the People in Your Neighborhood gör barn visningar i det närbelägna samhället Knislinge helgen 17 – 18 juni. Helgen blir finalen på tre veckors samarbete där fler lär känna varandra och sin omgivning. Genom Mammalian Diving Reflex medverkan i utställningen lyfts den dubbla betydelsen av rörelse fram, som fysisk term och kollektiv handling för att påverka samhälleligt tillstånd. Konstnärsgruppen beskriver sitt arbete som ”Ideal entertainment for the end of the world”. Deras metod innebär alltid samarbete och involverar ofta lokalbefolkning, barn och unga, som i verket Haircuts By Children där barn driver en frisersalong eller där främlingar dansar kind mot kind. 

SculptureMotion
Vernissage: söndag 7 maj, kl. 11 – 17, 2017, invigning av Dilsa Demirbag Sten kl. 13
Utställningsperiod: 7 maj – 5 november 2017
Medverkande konstnärer: Carolina Falkholt (SE), William Forsythe (USA), Henrik Plenge Jakobsen (DK) Sonia Khurana (IN), Éva Mag (SE), Mammalian Diving Reflex (DE/CA)

Program SculptureMotion
Söndag 4 juni, kl. 14, Walk & Talk med William Forsythe
Möt dansaren och koreografen William Forsythe för en Walk & Talk i parken på Wanås. Hans koreografiska objekt som är en del av årets utställning SculptureMotion aktiverar och aktiveras av besökarna när de organiserar och skapar rörelser. Under visningen berättar Forsythe om sina verk och relaterar dem till konstverken i parken. På engelska.

Lördag och söndag 17 och 18 juni, Mammalian Diving Reflex – These Are the People in Your Neighbourhood 
I en guidad visning av unga mellan 9 – 10 år från Östra Göinge får publiken möta de som arbetar i och har verksamheter i Knislinge. Tillsammans med konstnärerna förbereder barnen visningen och lär under processen känna varandra och sin omgivning, fler röster tar plats och en mångfald av perspektiv skapas. Glömmer blomsterhandlaren att vattna sina blommor hemma och äter tandläkaren godis? Fokus ligger på vad barnen vad som väcker deras nyfikenhet i mötet med samhället. These Are the People in Your Neighbourhood i Knislinge har möjliggjorts tack vare stöd från Gertrud och Ivar Philipssons stiftelse och Canada Council for the Arts Theatre International program.

Lördag och söndag 19  och 20 augusti, Maria Hassabi, Staged, utomhusperformance
Av och med Maria Hassabi (CY) samt med dansare Hristoula Harakas, Oisin Monaghan, Jessie Gold. I Hassabis koreografi rör sig dansarna så sakta att det är svårt att urskilja när en rörelse börjar och en annan upphör – de pågår. Dansarna som arbetar med henne kallar uppsättningarna för skulpturer, hon själv säger att det är dans utan dans. För Hassabis långsamma utforskande är måleri en utgångspunkt, men eftersom hon koreograferar kroppar närmar vi oss skulptur.