Eric Lennarth
Miljöaktiverare, 1987/2017

Jacob Dahlgren 
Primary Structure
2011
Kari Cavén 
Cow Chapel, 1993

Wanås

Anne Thulin 
Double Dribble, 2010

Robert Wilson
A House for Edwin Denby, 2000

Esther Shalev-Gerz

Esther Shalev-Gerz
(Född/born 1948, Vilnius. Verksam i/Works in Paris & Göteborg)
Les Inséparables, 2000–2008
Klocka med dubbel urtavla/double-faced clock
183 x 296 x 35 cm

For English please scroll down

När Esther Shalev-Gerz bjöds in att göra ett nytt verk till 2008 års utställning Förlust inspirerades hon av den vällingklocka från 1756 som under sekler ringde för att meddela Wanås arbetare när det var dags för arbete, bön eller måltid. Hon valde att fortsätta denna klocktradition genom Les Inséparables, en tre meter bred fasadklocka med två sammanväxta urtavlor. ”Visarna går åt olika håll, och rör nästan vid varandra i det gemensamma fältet på mitten. Just detta fält är det mest spännande, området mittemellan. Det är där verkligheten kan förändras. Och det är där, precis som i fantasin och sagan, som tiden inte finns...” menar Shalev-Gerz. Tvillingklockan är upphängd på konsthallens fasad, en byggnad uppförd som ko- och oxstall 1759.

Shalev-Gerz har sedan 1980-talet undersökt minnets flyktiga karaktär och hur lärdomar kan dras av historien. Ett av hennes mest uppmärksammade verk skapade hon 1986 tillsammans med Jochen Gerz i en förort till Hamburg. Verket bestod av en tolv meter hög blyklädd aluminiumpelare. Besökarna uppmanades att signera pelaren till upprop mot fascismen. När ytan var täckt av meddelanden sänktes pelaren för att ge besökarna nytt utrymme att skriva på. Efter sju år var pelaren helt täckt av meddelanden och därmed också helt nedsänkt i marken. Genom att låta minnesmärket försvinna i takt med att besökarna engagerade sig ville konstnärerna lyfta fram att ett minnesmärke aldrig kan ha en reell funktion, bara en symbolisk. Bara människor kan motarbeta fascismen, inte ett objekt.

When Esther Shalev-Gerz was invited to create a new work for the 2008 exhibition Loss, she was inspired by the bell from 1756 that tolled for centuries, calling the workers at Wanås to prayer, work or meals. She chose to perpetuate this bell-ringing tradition with Les Inséparables, a wall clock measuring three meters across, with two intertwined clock faces. “The hands move in different directions, almost touching in the common space in the middle. That field is the most interesting, the space in-between, where reality can change. And where, as in our imagination and in fairytales, time does not ex- ist...”1 says Shalev-Gerz. The twin clock is mounted on the facade of the Gallery, originally built as a stable for cows and oxen in 1759.

Since the 1980s, Shalev-Gerz has explored the transient nature of memory and how we can learn from history. One of her most acclaimed works was made together with Jochen Gerz in 1986 in a suburb of Hamburg. The work consisted of a twelve metre tall aluminum column covered with lead. Visitors were encouraged to sign the column as a petition against fascism. As the surface filled up with signatures the column was gradually lowered to provide clear space for the visitors to sign. After seven years, the lead covering was entirely covered with messages and, consequently, completely submerged in the ground. By allowing this memorial to disappear at the same rate that it was acknowledged by visitors, the artists wanted to emphasize that a memorial can never fill a real purpose, only a symbolic one. Fascism can only be fought by people, not by objects.